Harry Potter and the Prisoner of Azkaban (Familjefilm/Fantasy/Äventyr):

Harry Potter går det tredje året på Hogwarts Skola För Häxkonster Och Trolldom när den ökände mördaren Sirius Black rymmer ifrån Azkaban. Nu plaseras fångvaktare runt om på skolan eftersom det sägs att Sirius är på väg till Hogwarts skola för att avsluta det han en gång påbörjade, att döda Hary Potter.

 

 

Två år har gått sedan den andra filmen, Harry Potter and the Chamber of Secrets, hade premiär och om vi ser till karaktärernas utseende så har de i alla fall växt upp lite grann och blivit något äldre, men eftersom de två föregående filmerna var så värdelösa så hade jag svårt gör att koncentrera mig och att hålla ögonen på filmen. Jag gav ärligt talat inte Harry Potter and the Prisoner of Azkaban en riktigt chans, utan jag tog bara för givet att den ska suga lika mycket röv som sina två föregående filmer.

 

Sirius (Gary Oldman), en förrymd fånge. 

 

Men trots att jag inte gav filmen den uppmärksamheten som den kanske förtjänade så lade jag i alla fall märke till att Harry Potter (Daniel Radcliffe) äntligen hade lyckats utveckla lite kaxighet och funnit mod till att säga emot sina styvföräldrar. Det var ta mig fan på tiden. Hermione (Emma Watson) börjar äntligen få ordning på sitt gräsliga hår och Ron Weasley (Rupert Grint)... Ja, han bara är.

 

De tre små grisarna och resten av klassen.

 

När mer än halva filmen hade passerat så hände dock något konstigt och jag började helt plötsligt att koncentrera mig och följa med i handlingen. Tyvärr var det då något försent eftersom jag då inte hade en blekaste aning om vad som försiggick och vad filmen handlade om, men ändå så fanns där något som fångade min uppmärksamhet och som fick mig att vila ögonen på filmen och inte på allt som fanns runtomkring mig. Det var något med tidshoppet i filmens handling som fångade min uppmärksamhet och som fick mig att vakna till liv. Kan det vara så att filmseriens fjantiga handling äntligen ska ändras och bli till det bättre?

 

Harry Potter och Hermione har åkt tillbaka i tiden.

 

Även om jag lyckades finna något i handlingen som fångade min uppmärksamhet så blev ändå inte Harry Potter and the Prisoner of Azkaban bra, utan filmen blev mer bara någorlunda sevärd och stundvis underhållande. Och även om jag inte fastnade för filmen under den första 1½ timmen så hann jag ändå snappa upp en del brister, som t.ex fotspår i snön som kommer och går. Små brister som i alla fall jag finner skrattretande och roliga. Harry Potter and the Prisoner of Azkaban må kanske inte vara bra, men den är definitivt den bästa Harry Potter filmen så här långt. Än finns det alltså hopp om framtiden.

 

*Betygssystemet

Tidigare filmer i Harry Potter filmserien: