Pitch Perfect (Komedi, Romantik, Musikal):

Beca har precis påbörjat det första året på Barden University när hon blir övertalad att på med i skolans kvinnliga a cappella sånggrupp, The Barden Bellas. Efter förra årets fiasko under deltävlingen har nu The Bellas ledare Aubrey bestämt sig för att de ska vinna över skolans manliga sånggrupp, men hon är dock inte beredda att ta till de medel som behövs för att vinna tävlingen. Så när årets nykomlingar kommer med egna idéer uppstår det en del tjabb och problem.

 

 

Pitch Perfect är en romantisk komedi / musikal från 2012 som har ett gäng talangfulla skådespelare som kan ta ton i ledningen och där vi kastas in i collegelivet där kampen om att vinna en a cappella tävling är den stora utmaningen. I fokus står Beca (Anna Kendrick), en enstöring som trivs bäst i sitt egna sällskap men som nu har lovat sin pappa att delta i gemenskapen. Lyckas hon ha roligt så kan hon få lov till att hoppa av college och syssla med det hon drömmer om, nämligen att en dag bli en kvinnlig DJ, men dessförinnan måste hon och hennes nya "vänner" ha roligt medan de försöker ta sig i mål, återskapa a cappella sånggruppen The Bellas och vinna en stor tävling. Detta betyder självklart att Pitch Perfect är fylld av sångnummer och jag som inte brukar tycka om sådan filmer blir här glatt överraskad. De catchiga sångnumren är fyllda av låtar som vi alla antagligen känner igen och de fångar min uppmärksamhet och få mig att må bra samtidigt som jag vill ta ton och bara sjunga med, vilket jag dock undviker eftersom jag inte kan sjunga.

 

The Barden Bellas försöker ta hem storslam i a cappella tävlingen. 

 

Pitch Perfect uppkom strax efter att serien Glee gjort storslam på tv och skapat ett fenomen, vilket också har gjort att de både har jämförts med varandra. Men den enda likheten som egentligen finns mellan de båda är att de båda kretsa kring musik, och att de båda sedan råkar utspelar sig i en skolmiljö känns mest bara som en tillfällighet. Pitch Perfect tar sig nämligen an en helt annan riktning och där alla karaktärer är älskvärda på sitt egna lilla vis, dessutom utspelar sig filmen på college och därför blir karaktärerna också något mer vuxna. Men detta betyder inte att de är mogna, för det är de absolut inte, utan småskolebeteendet finns fortfarande kvar och karaktärerna bete sig ungefär som de vi kan se i high school filmer. Vi möts här av de coola och de utsätta, men de coola snubbarna är här inte de typiska skönheterna utan de ser mer ut som de vi i dagsläget kallar för nördar. Skolans cooling och tillika mobbare Bumper Allen (Adam DeVine) försöker dessutom göra en Jack Black av hela sin karaktär och det är något som jag anser vara irriterande och därför också ett stort minus, tillsammans med en del kräkscener som dyker upp när man minst anar det.

 

 

Vid sidan av de "coola" mobbarna så kryllar Pitch Perfect av ett gäng härliga karaktärer som på ett eller annat vis lyckas imponerar på mig med sin blotta närvaro och om jag måste peka ut en favorit så faller lotten på Fat Amy (Rebel Wilson). Rebel Wilson gör visserligen här ungefär samma roll som hon gör i alla sina filmer men inte blir det sämre för det. Denna kvinna har en otrolig scennärvaro som skapat magi i luften och hon lyckas därför charma de flesta. Annars så är självklart också övriga karaktärer minnesvärda men det är ändå Fat Amy och Beca (Anna Kendrick) som imponerar mest på mig.

 

 

Trots att Pitch Perfect är en typ av musikal, som jag i vanliga fall inte alls tycker om, så överraskar filmen mig positivt då den inte bara får mig vilja sjunga med utan den gör mig även glad. Dock är Pitch Perfect något förutsägbar och det ger också ett svagt avtryck på mitt omdöme. Men filmen får ändå plus i kanten för att den inte använder sig av några instrument utan här är all musik skapad med hjälp av karaktärernas munnar. Pitch Perfect är ett A Cappella drama som skiljer sig från mängden och hade det inte varit för den klassiska kärlekshistorien i dramat, och en del kräkinslag, så hade den nog vunnit hela mitt hjärta. Nu få filmen dock nöja sig med ett litet hörn av min kärlek och även om jag kanske hade velat avguda filmen något mer så går det inte. Men Pitch Perfect är ändå bra precis som den och för att vara en musikal så känns den inte som en sådan, vilket är ännu ett plus i kanten.

 

Den gamla vanliga romantiken.

 

FILMINFORMATION: