Dag 03 – Mina föräldrar
Då fortsätter vi med dag 3 på listan:
Mina föräldrar är två åldringar vid namn Anita och Göran som träffades när de närmade sig 40 års krisen. Var de träffades har jag inte en blekaste aning om, men jag skulle nog kunna gissa på Bellevueparken eller Ronneby Brunn.
Far min jobbade som gymnasielärare större delen av min uppväxt men blev arbetslös vid 60 års ålder, stämplade tills han var 63 och valde sen att gå i pension. Något han säger är det bästa han gjort.
Mor min jobbade som dagisfröken fram tills jag föddes och sadlade sen om till dagmamma då jag blev svårplacerad på grund av min diabetes. Det var helt enkelt inte någon som vill ha ansvar för mig, så mamma fick ta mig under sina armar.
Min mor lider av alla dess sjukdomar som finns, typ. Medan min pappa typ bara har varit förkyld 3 gånger i sitt liv. Jag har blivit någon mix, jag har många åkommor men ändå inte lika dålig som min mor.
Pappa är den snåla och mamma är den givmilda. Men däremot är far min den som låter mig göra vad jag vill medan mamma tror jag ska dö så fort jag går utan för dörren. Hon är något överbeskyddande och det kan göra en förbannad. Hon har även ett temperament som inte är att leka med, minsta lilla snedsteg och man får höra det resten av livet. Jag har nog ärvt delar av det humöret misstänker jag, för jag kan få flippen för minsta lilla. Men annars så brås jag mer på min far tror jag. Vi båda delar ett stort intresse för filmer, sitta uppe sent och sova länge. Raka motsatsen till min mamma.
Min pappa är även den som fick mig att bli intresserad av utomjordingar och sånt. Då han spelade in Aliens och Arkiv X till mig som 8-10 åring. Jag fick se filmerna på ett villkor, om jag inte sa nått till mamma. Och jag höll käften må ni tro. Rädd som fan blev man ju klart, men jag blev även härdad då jag idag knappt blir rädd för nått.
Spindelfobin har jag fått på grund av min mor. Hon skrek som en galning när smådjuren kom krypande, precis som jag gör idag.
Som ni kanske förstår så har mina föräldrar kommit upp i åren, mamma är 70 år och min pappa är 67 år. Inga ungdomar direkt, men de fungerar fortfarande och kan hjälpa till om det behövs.
Mina föräldrar är två åldringar vid namn Anita och Göran som träffades när de närmade sig 40 års krisen. Var de träffades har jag inte en blekaste aning om, men jag skulle nog kunna gissa på Bellevueparken eller Ronneby Brunn.
Far min jobbade som gymnasielärare större delen av min uppväxt men blev arbetslös vid 60 års ålder, stämplade tills han var 63 och valde sen att gå i pension. Något han säger är det bästa han gjort.
Mor min jobbade som dagisfröken fram tills jag föddes och sadlade sen om till dagmamma då jag blev svårplacerad på grund av min diabetes. Det var helt enkelt inte någon som vill ha ansvar för mig, så mamma fick ta mig under sina armar.
Min mor lider av alla dess sjukdomar som finns, typ. Medan min pappa typ bara har varit förkyld 3 gånger i sitt liv. Jag har blivit någon mix, jag har många åkommor men ändå inte lika dålig som min mor.
Pappa är den snåla och mamma är den givmilda. Men däremot är far min den som låter mig göra vad jag vill medan mamma tror jag ska dö så fort jag går utan för dörren. Hon är något överbeskyddande och det kan göra en förbannad. Hon har även ett temperament som inte är att leka med, minsta lilla snedsteg och man får höra det resten av livet. Jag har nog ärvt delar av det humöret misstänker jag, för jag kan få flippen för minsta lilla. Men annars så brås jag mer på min far tror jag. Vi båda delar ett stort intresse för filmer, sitta uppe sent och sova länge. Raka motsatsen till min mamma.
Min pappa är även den som fick mig att bli intresserad av utomjordingar och sånt. Då han spelade in Aliens och Arkiv X till mig som 8-10 åring. Jag fick se filmerna på ett villkor, om jag inte sa nått till mamma. Och jag höll käften må ni tro. Rädd som fan blev man ju klart, men jag blev även härdad då jag idag knappt blir rädd för nått.
Spindelfobin har jag fått på grund av min mor. Hon skrek som en galning när smådjuren kom krypande, precis som jag gör idag.
Som ni kanske förstår så har mina föräldrar kommit upp i åren, mamma är 70 år och min pappa är 67 år. Inga ungdomar direkt, men de fungerar fortfarande och kan hjälpa till om det behövs.
