Teenage Mutant Ninja Turtles (Action, Komedi, Fantasy, Science Fiction, Äventyr):

Ett mörker har lagt sig över New York då Shredder och hans ondskefulla Foot Clan har fått ett hjärngrepp om allt från poliser till politiker. Men staden möts av ett litet ljussken då några muterade sköldpaddor slår sig samman med journalisten April O'Neil och hennes kameraman Vernon Fenwick och tillsammans hoppas de kunna rädda staden. 

 

 

Detta är filmen som bjuder på ett tappert försök till att lyckas göra en bra filmversion Teenage Mutant Ninja Turtles men som dessvärre faller platt och slår hårt i marken. Filmen överdriver så gott som allt som går att överdriva och de så kallade skämten må kanske vara lite småroliga, men när man flamsar och tramsar om och med allt så blir det bara för mycket av det goda. Så istället för att få smaken av hallon i munnen så möts vi av något beskt och surt som sedan lämnar en hems bismak. Nu är det kanske så att filmen hade varit fantastiskt rolig och kanske rent av bra om jag hade varit 10-15 år gammal, men nu är jag tyvärr vuxen så då blir det mest bara för fjantigt och extremt överdrivet. Nu är det visserligen inte så att filmen är helt värdelös men bra är den då verkligen inte, den mest bara är... dum.

 

Fyra fjantiga paddor.

 

Teenage Mutant Ninja Turtles har ingen mindre än den vackra men något talanglösa Megan Fox i huvudrollen som April O'Neil och även om hon kanske har växt något sedan starten så lyckas hon inte riktigt lyfta rollen. I rollerna som de muterade sköldpaddorna Raphael, Michelangelo, Donatello och Leonardo ser vi Alan Ritchson, Noel Fisher, Jeremy Howard och Pete Ploszek (vars röst görs av Johnny Knoxville) och det är också dessa som gör filmen så fruktansvärt fjantig. Detta lämnar därför också Megan Fox och Will Arnett, som vi ser i rollen som Vernon Fenwick, som de stora stjärnorna och bara det är ju nästan lite skrämmande i sig.

 

Filmens "stora" stjärnor. 

 

Men allt är inte pest eller kolera. Även om Teenage Mutant Ninja Turtles är en rätt så dålig och meningslös film så väcker den gamla minnen till liv och vare sig jag vill det eller ej så blir jag lite underhållen emellanåt. Nu är det ju visserligen inte så att filmen få mig att hoppa av glädje men något litet, ytterst litet finns ändå där. Det må kanske inte bli några skratt och det må kanske inte bli några glädjetårar utan snarare bara ett "jaha, det var det" som sedan följs upp av en besvikelse, men jag upplevde ändå några små bitar som positiva och underhållande. Vilka dessa positiva bitar sedan är kan jag inte ens peka ut, men de finns där någon stans. Och ja, jag blev besviken. Nu är det kanske inte så att jag hade förväntat mig att Teenage Mutant Ninja Turtles skulle vara bra, men jag trodde inte heller att den skulle vara så dum och hjärndöd som den faktiskt är. Som avslutning kan jag väll säga att man som vuxen människa bör undvika filmen och istället låta sina barn se den, om man nu har några.

 

Den ondskefulle Shredder.

 

FILMINFORMATION: