12 Years a Slave (Biografi, Drama):

Filmen är baserad på en sann historia.

Årtalet är 1840 och en gång i tiden var Solomon Northup en fri man med en egen familj, men så kidnappades han och såldes som slav. Under 12 år slavade han för det vita folket samtidigt som han i skymundan kämpade för att återigen bli fri.

 

 

När det kom till filmen 12 Years a Slave så hade jag kanske inte skyhöga förväntningar utan jag trodde mest att filmen skulle vara ett klassiskt kostymdrama som utspelade sig under tragiska omständigheter, och visst är det så men filmen är också så mycket mer. Vi kastas in i en sann och riktigt gripande histora som är baserad på Solomon Northup bok med samma namn. Det är en film där varje ögonblick praktiskt taget gör ont att se, där rätten om frihet inte är ens egen om man är svart och där de vita människorna tycks tro att de är någon form av gudar. Grymheten gentemot den svarta befolkningen var mardrömslik under 1980-talet, så länge man inte hade papper på att man var fri vill säga och var man väl det så kunde friheten tas ifrån en på ett ögonblick. Allt som krävdes var att man befann sig på fel plats vid fel tillfälle, eller kommer i kontakt med fel människor och det var precis det som hände Solomon Northup (Chiwetel Ejiofor) 1841. Ja, 12 Years a Slave är den sanna historia som visar oss vilka bestar vi en gång var.

 

Solomon Northupvar en gång en fri man med familj.

 

Jag må kanske vara blödig men det finns stunder i filmen då det känns som om att någon praktiskt taget kör en kniv rätt igenom hjärtat på en och smärtan som 12 Years a Slave delar ut är plågsam och hemsk. Nu var visserligen inte alla "slavdrivare" hemska men det är bara tanke på att inte få vara fri som skrämmer mig. Jag mådde dessutom fruktansvärt dåligt när jag tog mig igenom den långa filmen på 2 timmar 14 minuter men även om det gjorde ont så är filmen väldigt bra och ett viktigt påminnande om hur det en gång har varit. Dessvärre kan jag nog tycka att filmen är lite för långa och det blir lite utdraget under vissa bitar, men dessa bitar är ändå nödvändiga och gripande men de kanske hade kunnat kortas ned något.

 

Ford (Benedict Cumberbatch) är en av de snälla "slavdrivarna", men inget varar för evigt.

 

Rollprestationerna i 12 Years a Slave är starka och det är ingen tvekan om att det känns äkta. Lupita Nyong'o fick dessutom en Oscars för bästa kvinnliga biroll och hon är definitivt värd sitt pris. Detta är hennes första långfilmsroll och hennes karaktär Patsey lämnar ett starkt intryck. Chiwetel Ejiofor som tar sig an huvudrollen som Solomon Northup är inte dum han heller men av någon konstig anledning så påverkar han inte mig lika mycket som Patsey gör. Men det betyder inte att han är dålig utan snarare bara något svagare och då får hans karaktär mig ändå att brista ut i gråt ett flertal gånger . Michael Fassbender som vi ser i rollen som Edwin Epps är svinet från helvetet och han gör dessutom rollen väldigt bra. Hans grymma och alkoholiserade beteende sätter nästan pricken över i:et och även om jag verkligen hatar hans karaktär så gillar jag han nu ännu mer som skådespelare.

 

Patsey ger starka intryck.

 

Ja, 12 Years a Slave är en väldigt bra och stark film som jag verkligen kan rekommendera. Den sätter själen i brand och är du dessutom blödig som en annan så kommer dina tårar att spruta. Visst filmen har sina brister men den är ändå en av de lite bättre biografierna där ute och jag kan till och med tänka mig att se den igen.

 

 
Solomon Northupvar går från att vara fri till att bli en vit mans slav.

 

FILMINFORMATION: